Jag gjorde det.
Jag köpte flygbiljett till England.
Sen fick jag diareé av nervositet.
I morse vaknade jag svettig och andfådd av flygplansrelaterad mardröm.
Det är väl bara att acceptera att jag är förbannat rädd.
När jag flög till Rwanda fanns ju i vart fall en jäkligt stor present efter flygturen i form av min hett saknade och efterlängtade tjej. Efter englandsflyget väntar - - min första konferenspresentation. Bara det räcker för att få min mage att åka bergochdalbana.
Hu.
Uppdaterat: Det är hit jag ska åka (med risk för att avslöja min identitet - den som vill kan nog säkerligen hitta deltagarlistan nånstans online). Det är jag som ska groundbrejka. Attans vad jag ska groundbrejka!
I två dag ska jag bara prata historia och äta lyxmat och bo på världens lyxhotell. Så är det att vara historiker. Tufft.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
1 comment:
Och tänk då kan du låta ta ett sådant därnt tjusfullt foto av dig själv som på den fiiina bruden, ståendes på trappen med ett behagfullt leende, sådär lite halvvänd mot kameran. Deeet kan vara din belöning!! JA! Då kanske det känns mindre läskigt? Eller, kanske blir det värre.. Nåväl. Lider av att inte ha varken bredband eller tid så jag är pinsamt ouppderad på din blogg :o( Jag lovar att snart råda bot på detta!
Kram
Post a Comment