Överraskad

Så kommer man hem och det är sent och man är rätt deppig för det känns som om det aldrig kommer att bli nått av en.
Så sätter man sig framför datorn för tjejen är ju ändå på yogan och vad ska man annars göra?
Så öppnar man jobbmailen först för "jobb före fritid" (som man ändå absolut inte lever efter).

"Hi M/insert full name/!
I'm sorry that I have to write this in english to you, but I don't know any swedish"

Och sen följer ett helt långt mail som går ut på att det finns den här killen i England och han forskar om samma sak som jag fast ur ett engelskt perspektiv och nu letar han efter forskare som han kan kollaborera med.
Jag är en sån som han letar efter.

Så känns plötsligt allt lite lättare igen.