Monday, September 03, 2007

Käppar i hjulet

Jag hade bestämt mig.
Jag HAR bestämt mig.
Jag måste börja bli lite mer produktiv på jobbet. Idag är det ett år sedan jag började här, och mycket lite har gjorts. De senaste veckorna har jag liksom laddat upp inför hösten, tänkt att nu är det dagt, jag är redo nu, jag VILL ju komma nån vart och inte vara tvungen att hoppa av om två år när det blir tydligt att den där avhandlingen aldrig kommer hinna bli färdig.

I fredags läste jag bland annat här och blev inspirerad. Igår kväll satt jag vid köksbordet och försökte mig på något liknande, dock inte lika detaljerat. Istället för 15-minutersblock nöjde jag mig med att dela in dagen i timmar.

Klockan 06:30 ringde klockan. Jag gick genast upp, gjorde frukost, åt, duschade, stack till jobbet - allt enligt schemat.
Kom hit.
Lagom till jag satte på datorn bröt helvetet lös.

Tanden.
Den är inte bra. Sedan runt 10 dagar äter jag värktabletter. Nästan varje dag. I lördags när jag var på bondens marknad med M fick jag så ont att jag började svettas och var tvungen att stressköpa tabletter på apoteket vilka jag sedan knaprade helt skakig sittandes på ett fik.
I morse kändes det bra. Jag tog ingen tablett.
Men, som sagt var, lagom till datorn var igång och jag, enligt schemat borde sätta mig och läsa om homolagstiftningen i Tyskland, exploderade mitt ansikte.
Darrig klämde jag ut ett vitt piller ur förpackningen och svalde det sedan med en massa vatten.
Men det tar ju tid innan drogerna hinner ut i blodet.
Och när det är som om man har världens värsta molande mensvärk, fast inne i skelettet i ansiktet, då är det inte så lätt att koncentrera sig på läsning.

Alltså är min ambition, mitt schema, mitt nya liv uppfuckat.

Känns *inte* som en skön start på det som skulle bli min första riktiga jobbjobbjobbvecka.

Uppdaterat: Magen krånglar. Låter som en blanning av ko/lejon/uggla. Jag fattade först inte vad jag gjort fel? Var det något med den medhavda pastan jag åt till lunch? Sen plötslit slog det mig. Jag rusade ut i lunchrummet, slet upp lådan med kakor som någon så vänligt ställt där idag och ur vilken jag ätit en kaka och läste. Jorå; sojalecithin ingår. Så var det utrett.

2 comments:

Anonymous said...

Det är det hemskaste som finns, att ha ont på ett ställe som man inte kommer åt att trycka på eller värma eller någonting. Hur ska Du göra, ska Du dra ut den? undrar
en tant

M said...

jag ska till tanddoktorn den 10de sept. får se vad hon säger...