Jag - en allvetare

När jag började här på Malmö Högskola hade jag som mål att jag skulle verka professionell. Alltid. Jag skulle klä mig proffsigt, sminka mig (i mitt huvud är man av någon konstig anledning proffs om man är sminkad...) och helt enkelt uppträda som någon som vet vad hon gör.

Och jag kan efter endast drygt en vecka här konstatera att min nya proffsighet betalat sig!

Under de senaste två dagarna har jag nämligen inte mindre än tre gånger blivit tilltalad av vilt främmande människor som velat ha en upplysning och som ansett att jag nog skulle kunna ge dem den.

1. En tjej frågade mig igårkväll om jag visste var studentpubben ligger.
2. En kille frågade mig i förmiddags om jag visste var studentbokhandeln ligger.
3. En tjej (som såg ut som om hon var 15 år) frågade mig viskande inne på högskolebiblioteket om jag visste var ordböckerna står.

Det som är lite extra intressant är att jag bland mina närmaste vänner (Ja, jag tänker på er T och A!) benämns som allvetare. De anser att jag känner till allt - i vart fall om Berlin. Men nu verkar det som om denna benämning har spridit sig på något vis.

Jag undrar var det kommer sluta...

(troligen med ett telefonsamtal till Malmö Högskolas växel:
- Hello, I'm mr Annan and I would like to talk to Ms Matilda concerning how to end world hunger.)