Nedrans!

Jag träffade ju som sagt var två stockholmsforskare igår, för ett litet samtal om mitt avhandlingsområde samt ett projekt för vilket de just sökt pengar. Vi håller nämligen på med ungefär samma saker och då är det alltid bra att stämma av med varandra så att man inte klampar in där någon annan håller på.
Det var trevligt och intressant och framför allt skönt att träffa människor som förstår det jag vill göra, som säger att det behövs och att mitt avhandlingsområde verkar vältänkt.

På slutet sa vi att vi ska hålla kontakt och då sa den ene att han ska ner till Skåne i november på en konferens och att jag ju "kunde hänga på".
Idag mailade han injudan. Jag läste igenom den och tyckte genast att det lät intressant.

Sen såg jag vem som stod som organisatör.
Mitt ex.

Hon som jag dumpade på ett inte helt schysst sätt.
Hon som inte vill ha någon som helst kontakt.
Hon som jag inte pratat med på två år, hon som knappt hälsade när vi möttes av en slump förra sommaren.
Hon som gick bakom ryggen på mig och pratade med en ex-kompis om hur hon upplevde att jag inte "vågade vara nära" människor som brydde sig om mig.*

Hur ska jag hantera detta?
Nu är hon disputerad och klar och står som organisatör, vilket i sig betyder ett maktförhållande om jag skulle delta.

Usch.

*Ett förtydligande: Under tiden för det här förhållandet gjorde jag, så att säga, "slut" med en kompis. Jag tyckte att hon betedde sig egoistiskt och rent ut sagt elakt och därför ville jag inte mer umgås med henne. Mitt ex visste orsakerna för att jag avslutade vänskapen. När jag lämnade exet tog hon kontakt med min ex-kompis och de ordnade en träff under vilken de diskuterade varför jag stängde ute människor som ville mig väl. Detta berättade exet senare för mig. När jag påpekade att hon visste den egentliga anledningen till att jag avslutade vänskapen, menade hon att jag hade konstruerat denna anledning, vilket klart och tydligt är ett fantasifoster från exets sida.