Ytlighet i kvadrat

Ja, jag kan också vara ytlig.

Ibland vill jag till exempel helst av allt se en film med Hugh Grant eller Julia Roberts (eller bäst av allt - med dem båda i samma film), och inte alls något av Passolini eller Kaurismäki.

Ibland vill jag läsa Amelia eller Cosmopolitan eller till och med Veckorevyn (fast det händer ytterst sällan), och inte alls Historisk Tidskrift eller Ordfront.

Och ibland tycker jag att det roligaste som finns är att gå och fönstershoppa en lördagsförmiddag, utan någon som helst tanke på svältande barn eller krig eller hemlöshet.

Jag kan alltså också vara ytlig. Ändå blir jag skrämd av den totala ytlighet som jag hittar hos vissa människor. Rekordet tror jag innehas av en ung, mycket driftig juriststudent från Stockholm. Läs det här blogginlägget och förundras. Läs sedan dagens inlägg och fundera på hur ni ska förstå det hon skriver...