Friday, December 15, 2006

Idag tänker jag på

den här pojken.



Jag undrar vad han gör nu, när jag inte sitter i en Matatubuss i Ruhengeri och tittar på honom genom fönstret, utan framför min dator på kontoret med pepparkakor i en burk bredvid.

Står han fortfarande och försöker sälja sina lökar? Är han mätt? Var sover han? Har han några föräldrar som bryr sig om honom?

Hur ska jag kunna svara på frågan "Hur var det?" utan att prata i två timmar?

1 comment:

M said...

Nu sitter du på planet från Nairobi till Quatar. Och om bara några timmar är du i Berlin. Det är så det är att leva idag - ena stunden här, andra stunden där. Inte en vecka på båt för att komma till Amerika, utan åtta timmar på plan. Skönt och enkelt, men samtidigt förvirrande och splittrande.